söndag 4 maj 2008

En som stretar emot


Aj min mage är stressad sönder och samman, virrvarv i huvudet, Det skeva är att jag inte har knapps några förpliktelser alls just nu, konstigt. Kanske var det så att när jag kände att jag orkade ta tag i lite problem så satte hjärnan igång att påminna mig om massa annat jag borde gå igenom och lista ut. När dörren ändå var öppen. Man vet aldrig men så kan det ju varit att den tänkte. Hjärnan ska ge fan i att tänka när jag inte säger till den att göra det. Nu ska jag vila tänkte jag, men jag har svårt att ligga still.
Man glömmer lätt sina problem när himlen är blå, trodde jag, men det var ju tvärtom.

Fan vad jag gnäller vad gör jag det om.
Nu är det väl revolution på gång.

Inga kommentarer: